badger

efter 208 sidor Skinner så undrar jag såhär: kan det vara så att den motsatta bilden till den sidan en person framhäver mest hos sig själv inför andra är det denne fruktar mest att betraktas som i andras ögon?

Om så är fallet så ser vi djupt in i de mörka hörnen av vår nästas själ med hjälp av att begrunda den yttersta motsatsen till dennes beteende.

Och om vi vet var det är mörkt, då vet vi oxå var vi ska tända ljuset.

Frågan blir då, vågar vi tända? Är vi redo att se det som styr våra beteenden? Har jag rätt att skjuta en lysraket rakt in i min nästas själ utan att fråga först, bara för att jag kan?

Jag menar att det måste ske med empati, kärlek och omsorg. Och en liten bit i taget, annars får man bara ont i ögonen av det skarpa ljuset.

Sanningen sätter oss fria. Sanningen vi känner till sätter oss fria. Sanningen vi känner till och är redo att omfamna sätter oss fria.

ca 90 sidor kvar av boken jag läser just nu i mina studier....

Alla hjärtans dag idag, grattis grattis.

Detta är för mig en väldigt kommersiell dag, jag menar att denna dag omsätter mer pengar än kärlek i dagens samhälle.

Men så har jag hunnit fundera lite här på morgonen, och då inser jag att denna dag kan ha ett annat värde som inte nämns så ofta vad jag vet.

Att älska sig själv.

Älskar du dig själv?
Tar du hand om ditt hjärta?

OM du inte kan besvara dessa två frågor med ett klockrent JA, så passa då på idag, och även resten av ditt liv att ge dig själv något som bara du vet att du uppskattar att få.

Den Bok som jag så mycket uppskattar säger till och med att man måste älska sig själv för att kunna älska andra.

Därmed inte sagt att man älskar allt man själv gör, men så är det ju också med andra som man älskar.
Man gillar inte allt de gör även om man gillar dem.

Får man älska sig själv i dagens samhälle? Får man vara egenkär idag?

Det gör jag, jag älskar mig själv. Inte för det jag gör, utan för den jag är.

så, grattis på alla hjärtans dag.

Ord skapar. Ord bryter ner.

Det är viktigt att ha insikt i vilken kraft ord kan ha hos andra människor när man uttalar dem.
Många gånger så använder vi vissa ord utan att tänka på det och så blir vi förvånade av personens motreaktion när vi har prata med dem. Då är det lätt att tycka "va sur han var", "måste hon bli så grinig" och så vidare, men hela reaktionen från den andra personen kanske bara var vårt eget fel.

Att uttrycka sig på ett sätt som den andra kan ta emot är väldigt viktigt, och detta kan vara så olika från person till person, men jag anser att vi själva måste ta vårt ansvar och reflektera över hur vi uttrycker oss till andra. Om inte annat så är det lättare för oss själva att komminicera det vi verkligen vill ha sagt om vi reflekterar lite över hur vi uttrycker oss.

Tre ord som jag just nu skulle vilja förmedla att det är bra att vara försiktig med är:
"Men", "Varför", "inte".

Ordet "men" är verkligen ett ord som kan förstöra den bästa av komplimanger. "Ditt tal var jättefint, men kanske lite långt..." Det enda mottagaren hör är att talet var för långt. Samma sak om man vänder på meningen "Talet var kanske lite långt, men det var jättefint"
Det hjälper inte att trycka in "kanske lite" i en mening som innehåller "men". Det ordet är helt enkelt för destruktivt.
Försök tex. istället att trycka in ett "och", så blir det en helt annan tyngdpunkt. Med ordet "och" så bjuder man in två saker i samma reflektion, istället för att rasera det positiva.

Ordet "varför" är ett av pedagogikens kungsord. "Varför" ska vi lära oss alfabetet? För att det är grunden till skriftspråket helt enkelt.
Men om jag använder ordet till att ifrågasätta, så får det en enorm tyngd, och särskillt om vi gör det till sånt som är för uppenbart.
Jag såg en kille glida fram på en skateboard i en skola en gång, han möter en kvinnlig lärare som blir uppenbarligen arg på detta brott mot skolans regler och säger "Varför åker du skateboard här?"  Eleven svarade något i stil med "för att ta mig dit bort".
Vad annars går det att svara på en sådan fråga? För även om eleven bröt mot en kanske ganska viktig regel så använde läraren ordet "varför" på ett sätt som inte ger eleven någon större chans att säga förlåt, ens om han ville det.
Läraren frågade inte varför han bröt regeln eller om han visste om att det var mot reglerna, hon ifrågasatte hans intelligens, vilket i sin tur leder till att den eleven troligen aldrig kommer att respektera vad denna lärare säger framöver.
När du använder "varför", se till att det kommer i en rätt fråga, så att du inte tränger in en människa och kränker dennes självkänsla.

Ordet "inte" är ett klurigt ord för vår hjärna.
Våra hjärna använder i första hand bilder för att tolka ord, dvs väldigt konkret, och i andra hand abstrakta tolkningar, och vår hjärna fixar inte en konkret bild av ordet "inte", det kräver den del av hjärnan som hanterar det abstrakta.
Små barn kan ha väldigt svårt för detta ord, eftersom deras hjärna ännu inte är fullt utvecklad.
Men även vuxna kan ha svårt för det ordet vid vissa tillfällen. Är man trött, hungrig, i ett upprört känsloläge osv, så är det ett ord som är väldigt bra att undvika.
Testa att använda ett annat ord och se om det blir en annan motreaktion från personen du pratar med.

Fundera gärna oxå på hur den klassiska meningen "men varför inte?" har för effekt på människor i din omgivning. Det är ett våldsamt tryck i den meningen.

För ibland kan det ju även vara så att man vill trycka till någon annan. Och då kan det vara bra att veta vilka ord som är effektiva...

Jag har funderat ett tag på att utveckla detta ämne här i bloggen som jag berört tidigare, "förstå människan", eller centiro homo på latin.

Det är ett ämne som upptar en stor del av min tankeverksamhet, i ett brett perspektiv. Jag är så fascinerad av psykologi, beteendevetenskap, social kompetens, emotionell kompetens och så vidare, så just därför så ska jag göra ett försök att då&då skriva ner lösa tankar kring ämnet.
Jag kommer på saker ibland som jag bara måste "få ner på papper", och på något sätt känns det inte meningsfullt att göra det om jag inte får lägga upp de tankarna offentligt. Det påminner rätt mycket om min inställning till fotografering, som dock ligger lite lågt för stunden.

Jag kommer att lägga upp det som en kategori här på bloggen så att det blir lite ordning på ämnet.

För ibland upptäcker jag att jag har något att ge till andra människor i ämnet, och jag har insett i detta att det är så många människor som inte förstår sin omgivning, eller sig själva för den delen heller.
Att se en människa, jag själv eller någon annan, helt plötsligt FÖRSTÅ sig själv eller någon annan, att FÖRSTÅ en känsla, eller FÖRSTÅ det sociala samspelet runt om sig, det är en fantastisk upplevelse för mig.

Så skulle detta försök att sortera mina tankar i ämnet även bidra till någon annans förståelse, så är det ju dubbelt vunnet.